torsdag 12 januari 2012

besvikelsen och tomheten inombords

Det hade inte varit helt rimligt att börja gråta på konditoriet i eftermiddags när jag fick höra att semlorna var slut va?

Det var nära nämligen.

4 kommentarer:

  1. men gumman då! jag liiiider verkligen med dig... gråt en skvätt, det är du värd!

    SvaraRadera
  2. Ingen fara på taket, men tack för medlidandet;) Maken fick åka och köpa Ben&Jerry's och jag klarade av situationen utan en tår. Kramar!

    SvaraRadera
  3. Om man gör det lite diskret och fint sådär (dvs inte snor- och skrikgråt) kan det få oanande konsekvenser vid rätt tillfälle. Vi var på IKEA innan jul och stressade runt, jag hade spanat in 2 (jepps endast 2)saker jag apselut behövde ha inför jul. Sak nr 1 var slut. När vi kom till sak nr 2 (finfina julprydnadssvampar) i slutet av varuhuset visar det sig att de är slut oxå. Jag vill även inflika att jag inte hade fått mat än och klockan var över matdags (o så tror jag att det var den där tiden i månaden du vet). Jag såg så besviken ut att G kramade om mig varpå jag tragiskt nog börjar gråta. De två snälla ikeasnubbarna såg nog det och en av dem säger "vi fixar svampar till dig", knatar och hämtar en stege (!) och börjar plocka ner alla svampar som hänger som skyltning på en gran ovanpå ställningarna. Det slutar med att jag får köpa en hel låda med svampar för typ en åttondel av ordinarie pris eller nåt! Så det kan funka finfint. Ibland. Och du har ju dessutom bonus med att du är gravid och man säger inte gärna nej till en höggravid kvinna :) /Marie på Kackelabacken

    SvaraRadera
  4. Så om jag hade klämt fram en liten tår så kanske hon hade ställt sig och bakat;) Vågade dock inte ta tillfället i akt, det är A's dagispolares mamma som har caféet, och det hade inte känts hela ok att böla framför henne. Vill ju inte att det sprider sig på bygden att jag är småknäpp.

    SvaraRadera