två kavata

Sin mor upp i dagen. Lillplupp ville ha Blixten-sandaler. Jag ljög och sa att de inte  hade sådana (långt bak i butiken skymtade jag foppatofflor med röd racerbil). Mohaha.

lita på rosa...

& other stories

livet på gräddhyllan

Igår var det lillplupps tur att ha feber och pappa K var hemma. Idag är det min tur igen att skippa jobb. Vi har haft en (hittills) feberfri dag och varit ute på ett litet skogsäventyr. Det vackra vädret får fem av fem solar av mig och barnen.

uteliv

Vi är lite betuttade i svågerns stora uteplats, och så även barnen. Idag är vi hemma,  los kiddos och jag, för lillskrotan var febrig inatt. Skönt med hemmadag för hostiga mammor också. Måste ändå in till jobbet en sväng på kvällen för att ordna några "måsten". 

blommig festoutfit

Mycket nöjd med midsommarutstyrseln i form av supersomrig klänning och färgmatchad krans från Sagas blomsterverstad. Kanske något för den riktiga midsommaren också? Älsk på temafester.

helg i hjärtat och ovanlig måndag

Efter vårfesten i torsdags var tempot minst sagt lojt på arbetsplatsen på fredagen. Vi bilade i vart fall ned till släkten efter jobbet.  Lite shopping i Täbban och sonen fick ny frisyr. En lång eftermiddag och terrasshäng med många barn och grillat. Hälsade på syster som hade andra systern på besök på söndagen och lekte med ännu fler kusiner. Planterade lite blommor på mammas grav.

Lite mör måndag efter resan, men vad gör väl det när en får glada besked om arbete och annat! En sådan där dag som egentligen borde firas med champagne, men vi väntar nog till helgen. Dagen och besluten blev inte alls som jag tänkte och planerade, men magkänslan infann sig efter veckor av orosbubblig mage.

en snabb rad

Imorgon är det midsommarfest på jobbet. Och på fredag åker vi till Stockholm för att kika på den lilla kusintösen. Mycket skojigheter på vårkvisten.

ok låt oss prata

om måltiderna i detta hushåll. De är inte OK. Det brukar börja med att jag eller pappa K lagar självaste måltiden med totalkaos runt oss. Ett barn rycker i kylskåpsdörren hela tiden, tar ut en liter mjölk på eget bevåg och spiller ut det mesta, eller så skriker bägge barnen att de vill ha frukt, eller så gråter den minsta jättehögt med anledning av superhungrig. Då får en laga middagen med surbebisen på armen. Vissa moment är mycket svåra som enarmad, exempelvis att hälla bort pastavatten, men övning ger färdighet!  Oftast står jag och säger nejnejnej till det mesta och lagar maten superfort och är lite rädd att skära sig med vassa kniven p.g.a. distraktioner upphöjt till tusen.

Då så. Till själva ätandet. Lillskruttan vill helst inte sitta i barnstolen, utan på en vuxenstol. Då ramlar hon ned och når inte upp till bordet, så det blir oftast till att pressa ned henne i barnstolen. En lägger ut mat på tallrikar. Barnen vill äta den på en gång, men den är för varm, och det blir lite dålig stämning. Därefter kommer frågan - vad ääär det här mamma? A är nämligen principiellt emot bl.a. följande - sås (dock ej ketchup eller senap), lök samt de flesta nya maträtter som han tidigare inte har smakat. Sedan petar han oftast skeptiskt i maten, kräver ett sugrör, kräver ett sugrör i en annan färg, leker med sugröret och hänger på bordsgrannens arm så att denne inte kan inta mat. Varje tugga kräver ett hot eller ett mut.

Och lilltjejen - Magdalena Ribbing skulle svimma. Det kastas mat på föräldrar, ned på golvet, tallriken vänds uppochned, mjölken hälls i maten, det bankas, spottas ut grönsaker, håret får en inpackning av fiskgryta m.m.. 

Och efter 5,5 minuter så vill barnen bort från bordet, för då har de ätit färdigt. Men vi gör en annan bedömning och tjatar, hotar och trugar lite till.

Jag antar att måltider blir trivsammare så småningom.

löven slog ut och solen gassade

Men TACK för denna helg! Efter en evighetsvinter så kom värmen äntligen och jag fick bråttom att köpa barnshorts. Helgen har varit oslagbar. Pizzafredag på ballen, träning, fika på Sågverket, glass, terrasshäng hos polare, rosé, Eurovisionsfest hos grannen, städning, tvätt, obligatoriska penséer till balkongräcket, strandhäng och engångsgrill och så Gatsby på bio. 

fredagskaffet

Rysk champagne och wienerbröd. Briljant kombo.

siktade högt och drömde stort

Med en korv och glass på torget firade vi solen och att pappa K sitter på tåget norrut till oss. Dagen i övrigt bjöd var ingen höjdare då den finaste bostaden ungefär någonsin slank ur våra händer. Depp, ledsamhet och besvikelse på det. Men vad är väl en bal *suck* ?

Lite helg kanske? Snart ja?

sanningen

är att jag är jätteavis på att det har varit/är sommar i exempelvis Stockholm och Kalmar och så in i Norden kallt här.

/en som oxå vill dricka rosé, gå barbent och kasta jackan åt fanders

lillans ordförråd

Hejhej (till folk i affärer), heddåå, kackkack (tack x 2), mamma, pappa, ackåå (storebror), aisha (kompis på dagis), hallå (när man leker telefonsamtal, papp (mycket viktigt = älskad napp), bij (bil), okej, dääj (med pek), ill ha den (pekar samtidigt), umpa (betyder bara strumpa, inte rumpa), bajs (vet faktiskt inte vad det betyder, blöja kanske?) acka (ibland macka, ibland jacka det beror givetvis på sammanhang), atta dej (när sjunger lilla snigel), åtta io (innan en hoppar), titta (med pek även här), äza (läsa, då springs det fort till bokhyllan), ove (vovve) och äppe (äpple).

Det är väl ungefär vokabulären hittills. Jag tycker att vi förstår varandra förvånansvärt väl överlag.

MVG

Samtal med pappa K som är i Stockholm på kurs. 

Vad gör du? 

Köper presenter till er på Åhléns City.

Priset för dagens bästa make och far, trots hundraprocentig frånvaro, går till *trumvirvel och fanfarer* - pappa K.

vackra vyer

Det skulle inte göra ont i ögonen att blicka ut över det här varje morgon. Det är så himla vackert här i trakten. Idag har jag varit lite mindre arg. Det blir så ibland bara, tillvaron och känslorna rinner över och det är svårt att snap out of it. Men nu så - ny vecka - nya glada tag.

andas in andas ut

AAAAAAAAHHHHHH!!!

/trött, arg och rätt skrikig mamma

mina konstintresserade

Utställningen Paris - Härnösand på Murberget.

en ledig dag

känns behövlig. Det har annars varit lite ketchupeffekt på tillvaron den sista tiden, med kinkiga barn, förkylningar och tokmycket jobb. Idag blir det en utflykt till Murberget med glassfika och så bjuder vi en arbetskamrat på middag. Vi är inte lediga imorgon, men en ynka dags arbete ska vi nog kunna hantera innan helg.

Nästa vecka blir snäppet mer arbetsam. Jag styr skutan själv när pappa K lyxkursar på hotell i Stockholm. Ställer in mig på att smita tidigt från jobbet, på att hinna göra hälften av det som borde göras och på snabbmakaroner och köpeköttbullar till middag.  

njut på den

Dagens bästa: solhäng på terrassen på jobbet och promenaden hem från förskolan med sandiga barn som lekt ute hela eftermiddagen.

Att jag slipper åka till Östersund ligger också högt på listan.

Dagens mindre-bra: jag kallar den "lasagne-massakern". Ingen vacker syn. Arg som ett bi var hon också.

söndagsmiddag i matlådan

Med anledning av förkylda barn i helgen kände jag ett visst behov av uppiggning  och köpte mig en ny kokbok. Har inte sett Sveriges Mästerkock, men koreanskt lät gött och det blev rätt så himmelskt och bästa matlådan någonsin. 

Imorgon är det min tur att fixa gofrullen på jobbet, lagt in en beställning på x antal nybakade croissanter på mataffären. Lite Nutella och kaffe på det och blodsockret kommer att vara på topp och alla kommer att arbeta superduperfort. Vassen 2013. På onsdag är det dags för en dagsresa till Östersund igen.

V.A.B.

liksom ungefärligen varannan fredag.

livat värre

Jag väljer alltid feel-bad böcker. Denna kioskvältare behandlar de upplyftande ämnena döden, cancer och otrohet. Klart man vill vältra sig i misär även på fritiden. 

Funderar på att testa en glad bok. Men det känns lite krystat.

kär och galen

Jag kan bli tokig på er. När ni hoppar i soffan och knuffas och är millimeter från att ramla och slå tinningarna i soffbordskanten och jag skriker SLUTA och ni ba whatevah och fortsätter. När ni kastar mat som jag kärleksfullt lagat bara för att ni inte har smakat just precis den rätten förut och inte vågar chansa. 


När ni river ut alla skor från skohyllan för sjuttonde gången i rad. Eller när ni springer åt varsitt håll på en trafikerad parkering. När jag har den ena i famnen och med pedagogisk röst läser bok och den andre bankar mig i huvudet med en annan bok som den minipersonen hellre vill höra. 

Men ohyggligt söta. Och så tänker jag att det här är tiden jag kommer att längta tillbaka till. Den här tiden när ni är så små att ni ryms i famnen. När era kinder är bebisrunda. När påtagandet av fingervantar är svårare än värsta sudokut. När bebis säger bajs och jag dör för att det är så gulle att hon kan meddela mig att hon bajsat.

Det är att likna vid dårskap.