Detta är ett ämne som ger mig lätt ångest. Vi har sökt dagisplats till lillen här i Härnta. 1 januari är det tänkt att inskolningen ska börja. Då är lille A strax över ett år.
Jag har märkt att många föräldrar väljer att stanna hemma 1,5-2 år med sina barn. De skulle aldrig sätta sitt barn på dagis vid ett års ålder, för barna är alldeles för små och det vore dåligt på alla sätt och vis. Jag brukar inte bry mig så mycket om vad folk tycker om ditten och datten, man känner sitt barn bäst själv är min devis.
Nu har vi inte den ekonomiska möjligheten riktigt att vara hemma hur länge som helst. Jag har så låg föräldrapenning att föräldradagarna inte räcker länge till, och det är dags att börja jobba om man lyckas kamma hem jobb. Utöver detta tycker jag personligen att A är social och glad, och säkerligen kan trivas bra med en massa andra barn. Han älskar folk och stoj.
Å andra sidan känns han så liten fortfarande. Mammas lillaste. Jag kommer att få jordens separationsångest efter att ha varit hemma med honom i snart ett år. Sen känner jag att jag borde stanna hemma längre, för att man ska det.
mvh oroliga mamman
käraste mia! jag är helt och totalt säker på att det är lugnaste lugnt! lille A kommer att klara sig finfint på dagis och han kommer ha jättekul och inte må det minsta dåligt! han kommer ju få kompisar och skinn på näsan oxå! och immunförsvar... ;) jag tror på din devis. alla pretto-morsor som ska pracka på andra sina uppfostringsmetoder kan ta sig i brasan. klart du känner alle bäst! kram! :)
SvaraRaderaTack fina Cattalainen för peppen:) Det behövs ibland.
SvaraRaderaDet kommer gå sketabra! Tänk lilla Vilma som har sååååå svårt att lämna mamma och pappa har lärt sig så fort att acceptera läget.
SvaraRaderaSen tycker jag att det inte är något fel att lämna till dagis runt året, det finns ju hur mycket kuligheter som helst på dagis (förskola). Som Catta sa, kompisar, skinn på näsan och bygger upp immunförsvaret.
Buuu för dom som bara klagar, alla är vi olika och det är väl bra! Man måste respektera varandras val.
Kram
Jag ska försöka sluta oroa mig. Varför är mammor oftast så oroliga, och pappor helt chill? Det kommer nog att gå superbra! Han överlever nog med råge, och jag tror nog att det blir mer skoj än här hemma med bara mig. Men det blir så stor skillnad, att jobba hela dagarna och inte ses förrän i slutet av dagen:(
SvaraRaderajag förstår precis vad du menar...maksim ska också börja i januari även fast jag ska vara hemma med nästa...tror att att komme att få mer stimulans där än hemma med mig som kommer ha fullt upp med en liten skit till. Jag vill ju heller inte börja inskolningen när den andra e född...usch...jobbigt det där.
SvaraRaderaDet är jobbigt, men jag tror att Maksim kommer att ta det med ro. Han är en soft kille:)
SvaraRaderaDet kommer att gå bra!