Idag har lillen skurit sig på en läskburk. Man kunde hitta små blodspår över hela köket. Men lillen, som är rena rama Terminatorn i tuffhet, märkte nada av blessyren. Nu syns inte såret överhuvudtaget. De läker ihop på nolltid såna här rackare!
Inte heller mamma M har undsluppit skador. Lillen petade sin älskade moder i näsan med all kraft han kunde uppbåda, bokstavligen kastade sig in i mamma M's näsa, och näsblodet forsade. Ok, det forsade inte alls. Det kom ett par droppar på sin höjd, men mamma M sökte sympati hos pappa K och kved av smärta. Jag tror att han tyckte synd om mig. Det går vilt till här hos oss.
Men plutten så det kan gå, man kan ju inte ha en pryl framme då är de där snabbare än snabbast! Näsgrejen är ju lite småkul, men jag lider faktiskt med dig, har gått och beklagat mig över när Vilma rivit mig under ögat, drar mig så hårt i håret att halva kaluffsen åker med...
SvaraRaderaDe är verkligen snabbare än blixten, och lite sluga också di små rackarna. Om Algot stoppar nåt i munnen, typ strumpludd han hittat på golvet, så kryper han gärna iväg och smaskar så jag inte kommer och förstör kalaset:)
SvaraRaderaDet här var första gången det kom blod, men nog kan han vara en vilde annars också. Han nyps som attan, helst på halsen, när han är trött.
Men så kan han ju pussas också, och gör det mer än gärna. Och det kompenserar för det andra haha!