Möts i dörröppningen av en kort snubbe som säger: - Stopp du värdefulla! Jag är en riddare.
Även om jag misstänker att A förstår ungefär femtio procent av vad han själv säger, så är det min favvo i hela vida världen att konversera med det där barnet. I sanningens namn blir jag helt till mig och måste torka en tår ur ögat när han säger något klokt.
Just nu är han dock inne en period av stamning. Det var samma sak i somras. Lite besvärligt att det tar en kvart att avsluta meningar, men förra gången försvann det bara av sig självt efter en period. Och det lär det ju göra igen så vi väntar tålmodigt. De har sina mysko faser de små liven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar