Idag har lillen och jag varit hemma för dagis var stängt. Det var en pärs. Inte lillen då, utan illamåendet. Han var jätteduktig, lekte tålmodigt runt omkring mig medan jag låg ynklig i soffan och på något sätt fick vi dagen överstökad. Men jag får så dåligt samvete, i flera månader han jag inte kunnat leka ordentligt men honom, och gått på halvfart. Pluppen förtjänar mer fart och fläkt från sin mor.
Inväntar tålmodigt känslan av att befinna sig i ett välsignat tillstånd. D.v.s. när jag slutar studera insidan av toalettstolen så ingående.
(Så himla less att jag inte ens orkar rycka upp mig och skriva något glatt och pepp i stil med det blir säkert bra snart och allt elände är bortglömt när väl man har det lilla pyret i sin famn).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar