I år orkar jag inte knåpa ihop en lista på bästa, sämsta och halvdanaste. För vet ni? I år har det varit A hela året ut. Morgon till kväll, och natt likaså. Vardag som helg.
Ibland har vi sovit, oftast inte. Den så kallade 'egen-tiden' har lyst med sin frånvaro. Vi har klarat av kolik och gråt, bajskalas och havererade planer. Ett tag var jag så trött att ögonen konstant rann. Jag kommer ihåg när någon påpekade för mig att jag hade för stora jeans på mig, och jag bröt ihop lite inombords. Hade jag bjudit hem folk på fika - iförd för stora byxor, och hade inte ens märkt det själv?! Jag som brukade vara osunt modeintresserad och piffig? Det var väl så att jag hade blivit smalare, men klädde mig fortfarande i preggokläder; tog det plagg som låg närmast sängen och hade inte tid eller ork att ens reflektera på om det var snyggt, rent eller ens i rätt storlek. The förfall. Att trötthet kan göra en så handlingsförlamad.
Men trots ett lätt tumult, så har det har definitivt varit det bästa och viktigaste året i mitt liv. Jag har gjort viktiga saker - pussat på A och pappa K, lärt mig att klara av en vardag med barn, hittat meningen med livet och lärt mig att så många saker som jag trodde var viktiga bara är pyttepetitesser. A har vuxit upp och blivit den skojigaste, gladaste, socialaste, mest aktiva (läs:vildaste), sötaste och mest vetgiriga unge jag kunde drömma om. Och idag har jag både klänning och smink på mig, i rätt storlek och allt. Pappa K har varit min stöttepelare.
Jag skiter i egen-tid. Ge mig ett avsnitt Mad Men med maken i soffan, en skål Ben&Jerry's och ett par timmars sömn, så är livet perfekt. Jag har allt man kan önska. Förutom en solbränna... (Men det är en liten önskan inför det kommande året - lite palmer och pool).
Lite mer än lille A har vi lyckats ju åstadkomma. En flytt. Ett hus. Ett jobb. A har fått två nya kusiner, hurra!
Må 2011 bli fina fisken, för er och för oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar