Ultraljud, jösses!
Ursäkta om jag varit rysligt frånvarande. Jag har varit frånvarande i den verkliga världen också. Har mått otroligt illa sedan vecka 7 ungefär, en sisådär två och en halv månad nu. Lång tid kräktes jag varje dag, ofräscht så det dånar om det, men det blir sakta bättre. Allt jag har klarat av har varit jobba och sen har jag sovit. Pappa K har slitit hemma och tagit hand om lillpluppen. Det är skillnad mot förra gången vill jag lova, då man kunde sega i soffan med gott samvete.
Till en början var jag lite smått skräckslagen, och tänkte att hur ska jag klara av två vildingar? Men nu känner jag mig hur lugn som helst. Lilla familjen behöver bli större. Nu längtar jag bara! Men som sagt, väntan en sådan här liten godsak är lång.
Men det var en stor dag igår också! A fick en alldeles ljuvlig liten pojkkusin i Stockholmstrakten. Om två helger åker vi och kikar på gossebarnet, så vi behöver inte vänta länge på bebisgos!
:):):) ska bli sååååå kul när tillskottet kommer!! och det kommer att gå galant! du är ju en supermorsa! och K är inte en alls pjåkig pappa heller ;)
SvaraRaderavem är det som har bidragit med kusinen? känner att jag inte alls hänger med i svängarna... har inte kvoten med småbarn fyllts nu??
Puss och kram från den här lilla-lilla familjen!
Verkligen kul! Det är pappa K's broder som dragit sitt strå till stacken, vilket innebär att A har fått tre kusiner sen han själv kom, vilket faktiskt inte var så särdeles länge sen;) Puss och kram till er lilla-lilla familj!
SvaraRadera