Jag vet att partyprissar är tveksamma till att en hemmakväll skulle vara något att hänga i granen. Men inte om man har 2 st ♥ ♥ som man knappt hunnit heja på under den gångna veckan. Då är det pur lycka.
Lillen har haft någon form av minitrots-ålder. En och en halv vecka lång. Men en pärs måste jag säga. Han har slängt sig på golvet, ålat runt och kastat sig av och an och skrikit rakt ut, för minsta lilla grej. Typ när han fått vatten istället för juice att dricka. Eller att man gett honom nappen, när han skulle ta den själv. Ni förstår.
Men hallelujah, ta i trä, nu så är han en solstråle igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar